En helt vanlig förmiddag

Nu är det inte alls långt kvar att vänta på de små ungarna men det börjar kännas som en halv evighet ändå. Zelda går inte jättelångt mellan sina minipauser och välter gärna lite varstans på golvet för att vila en stund. I helgen märkte jag att det rörde på sig en del och fick en och annan spark av något pyttelitet knyte <3

Vad trött jag blir på din kamera matte *gäsp*




Varför tar du kort på Saffran när jag ligger här bredvid och är sockersöt?



Hua vad jobbigt det är att bli fotade *snark*


Världens gosigaste mage!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.